Det här med att vara gravid (eller Dagens klagovisa)
Innan jag blev gravid och i början av graviditeten har jag både fått höra och läsa "hur det är att vara gravid". Illamående som varar i månader, trötthet som gör en till en sömngångare, all god mat som man inte får äta, sömnbrist pga. att man springer på wc hela natten och inte hittar bekväma sovställningar, järnbrist mm. Men varför har ingen berättat hur vanligt det är med foglossningar?
Illamående har jag ju haft turen att slippa helt, om man bortser från den där ena morgonen i v18 då jag mitt i allt fick rusa till wc:n. Någon extrem trötthet har jag inte heller känt av, men det kan ju bero på att jag ser till att få 8-10h sömn, beroende på vad jag känner att jag behöver. Sen är denna punkt ju lättare att bestämma över nu vid första graviditeten, då det inte finns några andra busfrön med annan dygnsrytm (bortsett från kattorna då som ibland tycker sömn är mycket överskattat...). Och annars är det enda tillfället jag har haft problem med sömnen mina två veckor med flunssa och då var också kroppen sjuk och det var svårt att få bekvämt. Men annars sover jag nog som en stock och vaknar pigg på mornarna:)
Någon god mat som jag missar har jag väl inte märkt av. Möjligtvis rostbiff som jag varit sugen på i omgångar, men det passar ju bra att fixa sen i sommar! Men all rå fisk (brukar väl vara det stora problemet för de flesta) är jag ju bara glad att slippa undan, alkohol saknar jag inte det minsta, lever och andra inälvor äter jag ju inte vanligen heller mm. Och järnbrist, jaa... Mitt hemoglobin mäter de inte ens alla gånger på rådgivningen, för det ligger så pass högt. Och med de gener jag har är det väl större risk att jag rostar bort än får brist på järn:P
Men så den där punkten med foglossning, som nån gång kanske nämnts i förbifarten, men aldrig att jag förstått hur vanligt och hur irriterande det är! Att inte kunna göra det man vill för att det då känns som om höfterna ska falla itu... Redan det att stiga upp ur sängen/soffan/från golvet kan vara ett helt projekt som kräver planering, förberedelser och ibland till och med hjälp! Och härliga, avkopplande promenader i vårsolen finns inte på kartan just nu. Istället blir det långsamma promenader på helspänn, för jag är så rädd att halka så att det river till i höften och blir ännu värre. Får bara hoppas på att vägarna snart är bara!
Så, när någon i bekantskapskretsen blir gravid så är det foglossningar jag kommer "skrämma" med. För dessa irriterar mig någon enormt, eftersom det ju är magen som ska vara ivägen och hindra att man gör som man brukar, inte värkande höfter!:P
