För dumt huvud...
... får kroppen lida. Så brukar det väl heta?
Efter att ha vilat och tagit det lugnt i ett dygn fanns det lite för mycket energi att pyssla på här hemma. Började med att hjälpa Tobias skotta bort snön från gården. Det är väl största boven i dramat... Sen gick jag vidare till att fixa en massa lasagne (tror det blir 4måltider för oss alla). Sprang upp och ner från källaren med tre maskiner tvätt, plockade lite på plats och kokade en stor kastrull risgrynsgröt till luncher idag och imorgon.
Så när kvällen och natten kom var kroppen allt annat än avslappnad och utvilad. Redan när jag lade mig i sängen hade jag svårt att få bekvämt och efter några timmar sömn var det omöjligt att få bekvämt och somna om. Så, mellan 1.30 och 5.30 låg jag vaken och vände och vred, läste och försökte få höft och rygg att slappna av. Till sist flyttade jag ner i lillens säng (var en liten som var närgången efter en natt utan mamma, så var extra svårt att få bekvämt). Där somnade jag så till slut och hann sova lite över en timme innan väckarklockan ringde.
Idag är kroppen ännu stel och sjuk, så nu kommer värmekudden få jobba på och så ska jag försöka komma ihåg lite rörelser från gravidyogan och se om det skulle hjälpa. Hoppas på att det hjälper och sen gäller det väl att låta bli snöskottningen tills lillasyster/lillebror är här och kroppen har fått vila lite. Imorgon är det dags att besöka rådgivningen igen, så är det mycket sjukt då ännu får jag kolla om de har några tips och trix att ta till. Finns ju diverse stödbälten och fysioterapi att ta till, men det känns lite onödigt så här på slutet.
