Nu är han här!
Igår föddes 3850g och 52cm kärlek<3
Klockan 10.21, 48,5 timmar efter att igångsättningen började föddes vår lilla pojke!
Efter senaste inlägget blev det läkarkontroll och så tog hon hål på hinnorna. Värkarna började nästan genast, men efter 2 timmar fick kroppen hjälp av dropp. Sen blev det dropp i många timmar, men konstigt nog gick de ganska snabbt! På eftermiddagen började jag ta hjälp av lustgas vid värkarna och kan säga som så: Förstår varför det används som partydrog! :P
Försökte stå och vanka omkring mycket, men vid 11 på kvällen började jag må dåligt av all lustgas + trötthet, så då bestämde jag mig för att ta epidural. Snabbt fanns det en läkare på plats och efter 2 stick i ryggen började smärtan lätta (blev två då första misslyckades. Första försöket att sätta kanyl i handen misslyckades också, så tydligen ska jag stickas dubbelt, jag som älskar nålar :P). Då epiduralen sattes var jag bara öppen 4cm, alltså hade jag öppnats c. 1,5cm sen igångsättningen påbörjades... När värkarna inte mera kändes tack vara bedövningen somnade både jag och Tobias och sov i omgångar genom natten. Vaknade bara för lite wc-besök på darrande ben, mera medicin in i ryggraden och så försökte jag stå och sitta på gympaboll lite med jämna mellanrum för att hjälpa kroppen. På morgonen blev det sen att ta lite hjälp av också lustgas igen, för att dämpa de värkar som inte epiduralen hjälpte mot, himmelriktet igen en stund:) Vid 9 började sen svaga känslor att vilja krysta komma, men först dämpade jag dem med lustgas, eftersom kroppen inte var riktigt redo ännu. 10.05 började så krystvärkarna med 2 barnmorskor och Tobias som stöd och 16 minuter senare var lillen ute:)
Fick genast upp honom på bröstet och där fick han ligga nästan en timme medan vi väntade på att moderkaka mm. sku komma ut. Sen blev det vila för mig, medan Tobias var med och vägde, mätte och skötte. Somnade nästan här, så trött var jag efter vårt lilla maratonlopp. En stund senare blev det i alla fall att förflytta oss till vårt lilla rum, där vi åt och sen vilade lite mera. Kvällen och natten gick i stort åt till att lära känna vår nya familjemedlem, gosas, försöka amma och bara vara tillsammans.
Idag har flutit på med amning, sova, vila, äta och prata med barnmorskor som sköter om oss. Blir kvar här ännu inatt, så hoppas vi på att amningen börjar fungera med lite hjälp. Imorgon är i alla fall planen att ta oss hem, så får vi börja bestämma över vår tid sjlv. Är lite jobbigt då ex. mat är på bestämda tider och vår lilla herre samtidigt bestämmer att det är dags för mat åt honom med... Och så vårdare som springer in precis när vi har somnat är ju inte heller helt kul...
Kan i alla fall konstatera att vår lilla prins var värd allt kämpande och mycket mera!
