ifrontmannahuset.blogg.se

... att man är snuvig och lite flunssig,  kan man ju alltid passa på att halka omkull på isen. Det testade jag på igår och det tog nog bort tankarna från flunssan. 

 

Lyckades fara omkull när jag gick ut med roskis, men som tur föll jag åt sidan, så det var vänster höft och handled som fick ta emot smällen. Kände ingenting i magen då jag föll, vilket ju var skönt. Efter att värsta skrällen i kroppen lugnat sig kände jag mig helt ok, men ungefär halvtimme senare värkte det ordentligt i ljumsken(förstås sträcktes samma sida som jag redan har problem med). Alla rörelser gjorde ont, så jag tog en värktablett och höll mig stilla. Lättade en del och jag kunde i alla fall ta mig upp ur soffan utan allt för många svordomar. 

 

Tobias fixade undan allt som behövde göras innan han åkte iväg för att jobba natt och mamma sov med telefonen bredvid sängen, så att jag lätt skulle få tag i någon i närheten om jag behövde hjälp under natten. Själv flyttade jag över lillen på Tobias sida av sängen,  så att jag inte skulle behöva stiga upp om han behöver tröst, och bäddade ner mig med en massa täcken och dynor som stöd. 

 

Trots alla täcken och dynor gick det nog inte att få bekvämt, så allt för mycket sömn blev det inte. Idag är jag stel och styv, trött och det värker fortfarande, så blir att ta det riktigt lugnt. Hade planer på att fara iväg till famo och fafa under förmiddagen, men det betyder ju att jag ska få kläder på både mig och lillen, båda ut, lyfta lillen in och ut ur bilen och sen vakta på han medan vi är där(här hemma är det ju liksom anpassat till honom, men där finns det allt för många spännande saker som han räcks till, men inte får leka med. Kaktusar, glasflaskor, ljusstakar, tv....). Bättre att bara vara hemma, försöka sova när lillen sover sin dagssömn och sen orka med eftermiddagen istället.