Trött mamma
Lillen har en period nu att han inte riktigt kommer till ro att sova på natten. 9 kvällar av 10 somnar han bra, men också 9 nätter av 10 vaknar han tätt från 1 framåt. Ibland räcker det med att jag lägger handen på hans mage så somnar han om, men lika ofta är det bara att sätta sig upp och ta i famnen för att söva om. Sen går det 20-40min så är det dags för nästa sövning. Konstigt nog verkar inte lillen något mera trött på dagarna, utan han är sitt vanliga glada jag:)
Däremot har jag lite svårt att ta mig upp ur sängen när vi vaknar "på riktigt" vid 7. Dagarna känns ändå bra, det är bara hjärnan som inte riktigt orkar med. Speciellt bra märks det nu när jag försöker lära mig nya saker på jobbet. Infon fastnar inte riktigt lika bra som den brukar.
Vet inte varför vi har det så här just nu. Tänder har varit en fundering och visst ser jag en liten vit prick i nedre käken, men inte verkar den vara på väg igenom ännu. Ny utvecklingsfas (hela första året är ju en lång utvecklingsfas...) är också en fundering, men i båda fallen tycker jag det borde märkas mera också under dagarna... Nåja, bara att hoppas på att snart komma tillbaka till de fina nätterna vi ju hittills haft! Så länge lillen mår bra, växer, är pigg och glad så får han ju tillräckligt med vila. Och ärligt talat är det ju nog såhär jag under graviditeten föreställde mig att nätterna med en baby "ska" se ut.